Hur äter diabetiker

Svenska Diabetesförbundets förhållningssätt till mat

Vi på Diabetesförbundet vill förstås att alla som lever med diabetes ska få ett så bra liv som möjligt. Vägen till målet kan dock se helt olika ut, alla mår inte bra av exakt samma kosthållning, precis som alla inte mår bra av samma typ eller dos av medicin. Vi både vill och behöver acceptera att människor är olika. För vissa känns traditionell diabeteskost som ett självklart val medan andra tilltalas mer av medelhavskost eller LCHF. 

Svenska Diabetesförbundet kan aldrig ersätta vården i frågor kring kost och din behandling, utan vi hänvisar till de rekommendationer som Socialstyrelsen ger. Vi understryker däremot vikten av att sjukvården har aktuell kunskap om vad som kan ge positiva effekter för hälsan på kort och lång sikt. Mycket viktigt är också att de råd och det stöd du får kring kosten anpassas efter just dig som individ, eftersom alla koster och alla livsmedel inte passar alla.

S

•

Kostråd diabetes typ 2

Diabetes typ 2 är en växande folksjukdom som nära en halv miljon människor lever med. Sjukdomen går att påverka med hjälp av både mat- och livsstilsvanor. Vid ett tidigt arbete och goda matvanor kan man både förebygga sjukdomen och minska behovet av läkemedel. Detta leder i sin tur att vi också minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar.
– En enkel sak att tänka på är att dra ner på den totala mängden kolhydrater lite grand och att även välja kolhydrater av bra kvalitet, säger dietisten Sofia Antonsson.

– När vi hjälper personer som har typ 2-diabetes, eller tror sig vara i riskzonen, handlar det om att vi frågar oss ”vad har hänt här?” och behöver ofta motivera dem till mer drastiska och grundläggande förändringar gällande såväl kost som livsstil. Här bör påpekas att typ 2-diabetes inte bara är relaterat till livsstil utan att risken att drabbas också ökar i takt med åldern i form av exempelvis reducerad glukoskänslighet, berättar Sofia.

Kost v

•

Diabetes typ 2 och kost

Vad i maten påverkar blodsockret

Vår mat ger oss näringsämnen som protein, fett och kolhydrater som kroppen behöver. Det är kolhydraterna som höjer blodsockret. Vi kan dela in kolhydraterna i långsamma och snabba. Långsamma kolh drater innebär att det tar längre tid för kroppen att bryta ner kolhydraterna till socker (glukos) och dessa påverkar därför inte blodsockret lika mycket som snabba kolhydrater. Exempel på mat som innehåller långsamma kolhydrater är linser, bönor och ful kornspasta. Snabba kolhydrater bryter kroppen snabbt ner till socker (glukos) och dessa får ditt blodsocker att stiga snabbare.

Exempel på mat som innehåller snabba kolhydrater är ljust bröd, cornflakes och klibbigt ris. För att få ett bättre blodsocker är det klokt att äta mindre mängd av kolhydrater och att oftare välja långsamma än snabba. Egna blodsockertester kan hjälpa dig att se hur mängden och valet av kolhydrater påverkar blodsockret. Mät blodsockret strax före och 2