Hur barn påverkas
•
Hur påverkas barn när föräldrarna bråkar?
Johanna Magnusson, Kurator på Barn och ungas psykiska hälsa, BupH, i Kungsbacka, säger att alla familjer har konflikter ibland, och det viktiga är om och hur man löser dem när de uppstår.
Hur man hanterar meningsskiljaktigheter skiljer sig nämligen åt mellan familjer. Om det gått så långt att du oroar dig för hur barnen påverkas av konflikterna i hemmet så är Johannas Magnussons råd att börja med att fundera över helheten. Hur är relationerna och stämningen hemma när det inte är bråk?
– Är det tillfälliga bråk men också mycket kärlek, kramar och omsorg är det bra. Om man har kul ihop och backar varandra vanligtvis så är tillfälliga bråk ingen fara. Men om vardagen börjar bestå av mer bråk än kärlek, då börjar det bli destruktivt, säger hon.
Konflikter och bråk kan se olika ut och orsaka stress även om man inte skriker på varandra.
– Bråk är inte bara högljudda argumentationer utan kan också handla om att man ignorerar varandra, fryser ut
•
Presentation av rapporten om ungas utsatthet
Hur påverkar utsatthet i barndomen risken att vårdas för psykiatriska tillstånd senare i livet? Hör Emma Björkenstam berätta i den här filmen (1 min 43 sek).
Flera faktorer påverkar barn och ungas psykiska hälsa
Det handlar t.ex. om uppväxtvillkor, hemmiljö, socioekonomiska förutsättningar, föräldrarnas mående, användningen av digitala medier samt fritid och tillgång till fysisk aktivitet.
Gynnsamma förutsättningar kan främja barns och ungas psykiska hälsa och förebygga psykisk ohälsa och risk för suicid. Samtidigt kan grunden för en god psykisk hälsa skadas om barn och unga exempelvis upplever bristande omsorg, otrygga relationer till föräldrarna eller bevittnar våld.
Läs mer om stöd till barnhälsovården, hembesök i samverkan, och barn i risk:
•
Gör barn delaktiga
Hur du arbetar med barns delaktighet relaterar till i hur hög grad barn berörs i ärendet. Du ska alltid använda den relevanta forskning, kunskap och dokumentation av barns synpunkter som redan finns. Om barn berörs i lägre grad i ärendet kan detta vara tillräckligt. Men om barn påverkas i hög utsträckning behövs kompletterande samtal eller annan inhämtad information från de barn som berörs.
Barn har nödvändig och värdefull kunskap som behöver tas tillvara. Det kräver att barn har möjlighet att framföra sina åsikter. Detta kan göras på olika sätt, till exempel genom medborgardialoger, ungdomspaneler, referensgrupper, enkätundersökningar eller djupintervjuer. Du behöver ta hänsyn till barnets ålder, mognad och funktionsförmåga i valet av metod. Det som framkommer i dialogerna ska kunna ge avtryck i beslutet och det bör dokumenteras hur barns åsikter har påverkat slutresultatet.
Det behövs en grundförståelse för att kunna diskutera ett ämne. Barn behöver kuns