Hur blir en atomkärna

•

Antalet neutroner i en atom kallas för atomens neutrontal och betecknas med ”N”. För vår atom i bilden nedan är därför N=2.

Antalet protoner i en atom kallas för atomens atomnummer och betecknas med ”Z”. I vårt fall är Z också lika med 2.

En partikel som ingår i en atomkärna kallas för en nukleon.

Antalet nukleoner i en atom kallas för atomens nukleontaloch betecknas med ”A”.

Med detta sagt så kan vi dra slutsatsen att nukleontalet A är lika med neutrontalet adderat med atomnumret.

För atomen i bilden blir därför nukleontalet 4.

2 protoner adderar med 2 neutroner ger 4 st nukleoner.

Exempel 1

En atomkärna innehåller totalt 11 st neutroner samt 12 st protoner.

Skriv kärnan på formen: ^A_ZX.

Svar

Antalet neutroner i kärnan är atomens neutrontal och betecknas med N.

I detta fallet så är N=11.

Antalet protoner i kärnan är atomens atomtal och betecknas med Z.

I detta fallet så är Z=12.

Adderar vi neutrontalet med atomnumret så får vi atomens nukleonta

•

Atomkärna

Atomkärnan är en samling av neutroner och protoner som sitter ihop. Atomkärnor bildar tillsammans med elektroner en atom. Antalet protoner i kärnan bestämmer vilket grundämne och antalet neutroner vilken isotop som atomen utgör. Väteatomkärnan är den enklaste, bestående av endast en proton.

I atomkärnan är det huvudsakligen två krafter som spelar roll - den elektromagnetiska kraften och den starka kärnkraften. Den elektromagnetiska kraften verkar repellerande då atomkärnans elektriska laddning är positiv. Den starka kärnkraften, som verkar mellan kärnpartiklar, är den attraherande kraften.

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Upptäckten av atomkärnan tillskrivs Ernest Rutherford år 1909 när han lät beskjuta en tunn guldfolie med alfapartiklar. Detta experiment gjorde han tillsammans med Hans Geiger och Ernest Marsden vid universitetet i Manchester. Alla utom få partiklar gick rakt igenom folien, medan de få som inte gjorde så böjde av kraftigt. På detta s

•

Atomen består av en kärna med protoner (positivt laddade) och neutroner (neutralt laddade). Runt atomkärnan finns elektroner (negativt laddade) i olika elektronskal. Antalet protoner bestämmer vilket grundämne det är. Elektronerna i det yttersta elektronskalet (valenselektroner) bestämmer grundämnets egenskaper.

Bild: geralt / Pixabay License

I det periodiska systemet finns alla grundämnen som är kända idag. Som grundämne, uppställt i periodiska systemet, har det alltid lika många elektroner som protoner. Ett grundämne är alltså oladdat. Grundämnen eftersträvar fullt yttre elektronskal. Därför ger/tar eller lånar de elektroner med andra atomer. Om en atom inte har lika många protoner (positiva laddningar) som elektroner (negativa laddningar) kallas den jon. En atom blir en positiv jon om den har förlorat elektroner och en negativ jon om den har tagit upp elektroner.

Elektronskal är de ener