Hur strålar man
•
Mer strålning utan fler biverkningar
– Vi är mitt uppe i en spännande utveckling, säger professor Anders Widmark, institutionen för strålningsvetenskaper, enheten för onkologi, Umeå universitet.
Han redogör för aktuella framsteg och pågående forskning som kan innebära att strålbehandling får en ännu viktigare roll än tidigare i behandlingen av prostatacancer.
Bromsa sjukdomen
Strålbehandling används sedan länge på en rad olika sätt i behandlingen av prostatacancer.
Vid tidig sjukdom där tumören inte spridit sig utanför prostatakörteln, lokaliserad prostatacancer, är strålning ett likvärdigt alternativ till kirurgi som botande behandling. Då kan man använda yttre strålning eller olika typer av brakyterapi, inre strålbehandling.
Vid en typ av brakyterapi förs 50–100 små, radioaktiva ”frön” (seeds) in i prostatakörteln. Fröna innehåller vanligen jod-125 som i ungefär tre månader ger en lågdosstrålning som dödar tumören. Viden annan typ används högre stråldoser som tillförs
•
Strålbehandling
Vid bröstcancer är det vanligt att så kallad andningsstyrd strålbehandling används för att skona så mycket som möjligt av hjärtat och lungorna.
Filmens manus:
Strålbehandling ges för att döda cancerceller. Och för att de inte ska växa och blir fler.
Det finns olika typer av strålbehandling. I den här filmen kommer vi att prata om andningsstyrd strålbehandling.
Andningsstyrd strålbehandling ges för för att minska mängden strålning till omkringliggande organ, till exempel hjärta och lungor.
Innan du kan starta din strålbehandling kommer du till den strålförberedande enheten.
Här får du information och genomgår en datortomografiundersökning, även kallat skiktröntgen.
Vid en andningsstyrd strålbehandling läser vi av dina andningsrörelser med hjälp av en särskild kamera i taket.
Vi kommer att öva tillsammans med dig för att hitta ett bra läge där du orkar hålla andan i ca 20 sekunder åt gången.
Du kommer att kunna se dina andningsrörelser framför dig
•
Strålning är energi i form av vågor eller partiklar som kan delas in i två huvudtyper: joniserande och icke-joniserande strålning. Strålning som innehåller tillräckligt mycket energi för att bryta kemiska bindningar och skapa joner kallas för joniserande strålning. Den kan skada en cells DNA och därmed orsaka mutationer som, om de överförs till nya generationer av celler, slutligen kan leda till cancer eller andra skadliga hälsoeffekter. Joniserande strålning kan förekomma i form av partiklar, såsom alfapartiklar eller neutroner, eller i form av strålar som gammastrålar eller röntgenstrålar.
Vi exponeras alla för olika mängder joniserande strålning från ett antal olika källor, både naturliga (kosmisk strålning eller jordstrålning) och artificiella (t.ex. medicinsk användning, kärnkraft, nedfall från kärnvapenprover