Hur många paradigm finns

  • Vad består ett vetenskapsparadigm av
  • Paradigmskifte
  • Positivism

    • •

    Paradigmatiska paradigm

    Det är i år 50 år sedan Andra Vatikankonciliet öppnades. Men år 1962 hände fler saker som har kraftiga efterverkningar än i dag. En sådan är boken The Structure of Scientific Revolutions (sv. övers. De vetenskapliga revolutionernas struktur) skriven av den amerikanske fysikern och filosofen Thomas Kuhn (1922–1996). Det var i denna bok som begreppet ”paradigm”, i dagens vida mening av ordet, tillkom. Vilken betydelse gav då Kuhn begreppet ”paradigm” i denna bok? Och vilken vidare signifikans har det fått sedan dess?

    Under 1900-talets första hälft hade vetenskaplig utveckling ofta beskrivits på ett kumulativt sätt, som att den vetenskapliga kunskapen ökade i samma takt som mängden av vetenskapliga data ökade. Karl Popper (1902–1994) kritiserade detta synsätt vid århundradets mitt och menade att det i stället var i samband med omkullkastandet av gamla teorier som man kunde tala om vetenskapliga framsteg. Det var nya teorier, snarare än nya data, som gjorde

    •

    Paradigmskifte

    Paradigmskifte (engelska: paradigm shift) är inom vetenskapsteorin ett byte av vetenskapliga tankemönster och förebilder, så kallade paradigm.[1] Begreppet lanserades av den amerikanske vetenskapsteoretikern Thomas Kuhn i boken De vetenskapliga revolutionernas struktur1962 med den svenska översättningen paradigmbyte, men genom anglosaxiskt inflytande har ordet skifte kommit att få företräde framför byte. Detta har haft betydelse för tolkningen av Kuhns idéer, där liknelser i stil med regimskifte har kommit att ligga närmare till hands än Kuhns liknelse glasögonbyte.

    Faser och exempel

    [redigera | redigera wikitext]

    Ett paradigmskifte ingår i ett sammanhang av olika faser:

    1. Det finns en allmän föreställning om ett fenomen, eller det finns ett tankemönster, som forskarsamhället själv inte är direkt medvetet om. Forskning som befinner sig i denna fas kallar Kuhn normalvetenskap, och den kännetecknas av problemlösning inom tankemönstrets eller

      •



      Paradigm

      Paradigm betyder modell, f�rebild, m�nster eller m�nstergillt exempel, men uttrycket paradigm har av Thomas Kuhn (1922-1996), f�tt en vidare betydelse. Paradigm �r ett centralst begrepp i Kuhns teori om vetenskapliga revolutioner. Kuhns id� om paradigm �r insprirerad av Ludwik Flecks id�er om tankestil och tankekollektiv. F�r Kuhn st�r paradigm bl.a. f�r r�dande t�nkes�tt som domineras av paradigmatiska exempel eller modeller. Paradigmet best�mmer vilka fr�gor som st�lls, vilka svar som ges och hur experiment skall utf�ras. I ett efterord till den andra utg�van av The Structure of Scientific Revolutions g�r Kuhn en distinktion mellan tv� betydelser ordet paradigm: Dels anv�nder han ordet i betydelsen i den sn�vare betydelsen f�rebild eller m�nstergillt exempel p� probleml�sning. Dels anv�nder han ordet i den vidare betydelsen teoretiskt ramverk, som innefattar vissa id�er, termionologi, metododik, v�rden och ontolgiska antaganden.

      Forskning som bedrivs inom ett be