Hur mäter man landhöjning

Landhöjning är en höjning av jordskorpan relativt havsnivån. Den kan vara av olika slag, i områden som varit täckta av inlandsis, bland annat i Skandinavien och Kanada, förekommer postglacial landhöjning. I andra områden, där jordskorpans plattor möts, förekommer orogenisk landhöjning. Motsatsen är landsänkning som resulterar i en minskning av höjden.

Även om landhöjningen handlar om en höjning av landytan i förhållande till havsytan påverkas kustlinjen även av att havsnivån växlat, vilket gör att arkeologer och andra som studerar strandnivåer istället använder begreppet strandförskjutning.

Isostatisk landhöjning

[redigera | redigera wikitext]

Detta avsnitt är en sammanfattning av Postglacial landhöjning.

• Baltiska issjön runt 10 300 år före nutid (8 300 f.Kr., dvs tidigmesolitikum), med en kanal vid berget Billingen. Inlandsisen syns i vitt.

• Ancylussjön 8 700 år före nutid (6 700 f.Kr., dvs vid övergången mellan tidig- och

  •

  Vattennivån i Saltsjön

  Mätningar av havsnivån inleddes år 1774 i Stockholm, vid Karl Johan-slussen, vilket gör mätserien till den längsta i världen. Vattennivån i Saltsjön mäts idag vid två olika punkter i Stockholm. SMHI har en mätstation på Skeppsholmen, vars mätserie inleddes 1889. Stockholms Hamnar mäter vattennivån vid Hammarbyslussen, där även en av mätpunkterna för Mälaren finns. Skillnaden i vattennivå mellan Mälaren och Saltsjön är intressant, främt avseende möjligheten att tappa ut vatten ur Mälaren vid högvatten men också pga risk för saltvatteninträngning.

  Indikatorn redovisar årsmedelvärdet för vattennivån i Saltsjön uppmätt vid Hammarbyslussen, angett i Mälarens höjdsystem. Indikatorn visar uppmätt vattennivå samt vattennivån korrigerad för landhöjningen. Landhöjningen är drygt 5 mm per år i Stockholm. Den globala havsnivåhöjningen är idag ca 3,7 mm per år enligt IPCC, vilket för Stockholms del resulterar i att den relativa havsnivån sjunker. Detta förhållande bedöms

  •

  Höjdsystem

  Höjd över havet (H) avser alltså avståndet längs lodlinjen från den aktuella punkten till geoiden.

  Vad är ett höjdsystem?

  Ett höjdsystem består av ett antal så kallade höjdfixar. För att de ska bli så stabila och varaktiga som möjligt används i första hand fast berg som markeringsunderlag. Varje höjdfix är noggrant inmätt och representerar höjden i det aktuella höjdsystemet på den punkten. Höjdsystemet är också nära förknippat med ett antal parametrar som bland annat definierar höjdsystemets nollpunkt, hur beräkningen av höjderna har gått till och vilket år (epok) som höjderna är giltiga för.

  Med tiden påverkas höjdsystemet av en rad yttre faktorer; höjdfixar blir förstörda och de kan röra sig på grund av sättningar i marken. Det inbördes höjdförhållandet mellan höjdfixarna ändras också på grund av landhöjning. En och samma höjdfix som är bestämd i olika höjdsystem kan därför ha olika höjd i de olika systemen. Skillnaden kan också bero på att de olika höjdsystemen t