Hur använder vi pengar
•
Tack vare ditt bidrag kan vi fortsätta vårt arbete här hemma och ute i världen. WWF Sverige stödjer och arbetar med hundratals projekt som ditt bidrag kommer att gå till. Här kan du läsa mer om hur din gåva förvaltas och fördelas, och vart våra insamlade medel kommer ifrån.
564 MKR
Verksamhetskostnader
- Naturvårdsverksamhet 78 %
- Informationsverksamhet 9 %
- Insamlingsverksamhet 9 %
- Administration 4 %
441 MKR
Fördelning målområden
- Skog 21 %
- Arter 21 %
- Klimat och energi 10 %
- Hav 14 %
- Sötvatten 7 %
- Mat 4 %
- Näringsliv 5 %
- Governance 9 %
- Finans 0 %
- Övergripande naturvård 8 %
WWF är medlem i Giva Sverige – Sveriges branschorganisation för tryggt givande – och följer deras Kvalitetskod. Det är en branschkod för insamlande organisationer med syfte att skapa ett ramverk för etisk, transparent och professionell insamling av gåvor och bidrag. WWF har ett 90-konto, vilket innebär att verksamheten även kontrolleras av Stiftelsen för Insamlingskontroll.
•
Pengar
Halvöres kopparmynt slaget vid Säters myntverk 1630. Foto: Ellinor Algin.
Snabbfakta
- De första mynten började användas i Lydien, som idag är västra Turkiet, omkring år 650 f Kr.
- Världens största mynt är de svenska myntplåtarna av koppar från 1600-talet. Ett tio dalers silvermynt i koppar vägde 19,7 kg.
- På 900-talet e Kr började papperspengar användas i Kina.
- Världens största sedel är kinesisk och var 33×23 cm stor.
- Ordet ”mynt” kommer från Moneta som var ett annat namn för den romerska gudinnan Junos. Även det engelska ordet ”money” kommer därifrån.
- Både ordet dollar och det svenska ordet daler kommer från ”Joachimsthaler”, ett stort silvermynt från Böhmen i nuvarande Tjeckien under 1500-talet.
Senast uppdaterad 21 februari 2024.
•
Senast uppdaterad: 2025-01-30
Pengar förknippas vanligtvis med fysiska pengar, i form av sedlar och mynt, men faktum är att kontanter endast utgör liten del av alla pengar som är i omlopp i samhället, drygt en procent. Den allra största delen av pengarna som är i omlopp är digitala, det vill säga pengar som finns på bankkonton och kan användas för betalningar.
Pengar har framförallt tre funktioner:
- Att fungera som ett betalningsmedel
- Att fungera som en räkneenhet (i Sveriges fall kronor)
- Fungera som värdebevarare, vilket innebär att pengarna går att spara och använda i framtiden.
Det finns inget mål för hur mycket pengar som ska finnas i samhället. Mängden kontanter bestäms i stället av hur mycket pengar som efterfrågas. Det kan röra sig om konsumenter som vill långa pengar till att köpa bostad eller butiker som vill ha en viss mängd pengar i sin kassa. Efterfrågan på pengar styrs i sin tur av hur mycket det kostar att låna pengar – det vill säga av räntan. I Sverige har