Hur böjs begäran
•
Böja rätt inte alltid lätt
Det händer oss lite till mans att vi som skribenter stöter på ord och uttryck som gör oss osäkra och tvingar oss att fundera lite extra. Är detta verkligen rätt stavning? Heter det egentligen så i pluralform? Särskilt böjningsformer kan vålla oss svårigheter. Skulle vi trampa snett och felet till på köpet lyser i fet rubrikstil på tidningens förstasida, blir det extra pinsamt.
En av de vanligaste ordböjningsfällorna är substantiv som slutar på –ande och –ende. Här finns en tydlig, gällande regel, som tål att upprepas i det oändliga. Ord på –ande och –ende som man kan sätta ett framför (t-ord) ska ha –n i plural och ord som man kan sätta en framför (n-ord) ska inte ha någon pluraländelse alls. Alltså: ett anförande – flera anföranden, ett skeende – flera skeenden men en ordförande – flera ordförande, en sökande – flera sökande. Solklart, eller hur?
När vi går vidare i böjningsmönstret, uppstår det emellertid problem. I bestämd form singularis blir n
•
Innehållet som finns tillgängligt på vår webbplats är resultatet av våra redaktörers dagliga ansträngningar. De arbetar alla mot ett enda mål: att förse dig med rikt innehåll av hög kvalitet. Allt detta är möjligt tack vare de intäkter som genereras av reklam och prenumerationer.
Genom att ge ditt samtycke eller prenumerera stöder du vår redaktions arbete och säkerställer den långsiktiga framtiden för vår webbplats.
Om du redan har köpt en prenumeration, logga in
•
Konjugering av verbet att begära
Att begära - Verbböjning på Svenska
Verbtid | Verbkonjugation (irregular) |
---|---|
Infinitiv: | att begära |
Presens: | begär |
Preteritum: | begärde |
Supinum: | begärt |
Imperativ: | begär! |
Presens particip: | begärande |
Passiv: | begäras |
Aktiv verböjning av att begära
Med hjälp av konstruktionerna ovan kan vi böja verbet att begära i alla tider och personer. Tabellen nedan visar de aktiva böjningsformerna av att begära. Till skillnad från passiv verbböjning berättar de aktiva konstruktionerna vem som agerar och är därför ofta bättre att använda. Genom att aktivt uttrycka dig undviker du tungt och oprecist språk.
Infinitiv: Att begära
Presens particip: begärande
Supinum: begärt
Presens | |
---|---|
jag | begär |
du | begär |
han/hon/den/det | begär |
vi | begär |
ni | begär |
de | begär |
Perfekt | |
---|---|
jag | har begärt |
du | har begärt |
han/hon/den/det | har begärt |
vi | har begärt |
ni
|