Hur långt hoppar ström
•
”Du kan dra isär kablarna flera cm och ljusbågen fortsätter elda”
Håller du avståndet mellan DC-kablarna? Det finns flera missförstånd om ljusbågar i solcellsanläggningar. Så lätt uppstår de.
Hur kan spänningen bli så hög att en ljusbåge uppstår? Flera läsare har reagerat på Länsförsäkringars filmklipp där en ljusbåge bildas mellan två DC-kablar i en solcellsanläggning. Vi reder ut frågan med hjälp av Installatörsföretagens elsäkerhetsexpert Fredrik Byström Sjödin.
Läs mer: DC-kabel blir livsfarlig gunga för barn
Man brukar säga att el hoppar 1 mm/kV. Ljusbågen i filmen är 3 centimeter, och det skulle kräva en spänning på 30 kV. Hur hänger det ihop?
– Att det krävs ungefär 1 kV för att skapa en ljusbåge på 1 mm stämmer, men enbart för växelspänning. Problemet är att likström och växelström beter sig på olika sätt. I en 50 Hz växelspänning är ju spänningen och strömmen noll hundra gånger per sekund. Då slocknar ljusbågen om inte spänningen är hög.
– Solceller ger däremot liksp
•
Re: Hur långt hoppar blixten?
Inläggav xxargs »
1 kV/mm är ungefär vad jag lärt mig.
men det bero på vad och vilket sammanhang - högvakumreläer kan tåla väldigt mycket mer spänning per mm gap.
Med nålspetsar så kan överslag starta på betydligt större avstånd, därför är säkerhetsavståndet stort i tex. järnvägssammanhang och 16 kV kontaktledning.
Paschen's law är en hyfsad vetenskaplig approximation när överslag börja ske för olika gaser vid olika tryck och första 'Townsend avalanche' (hittar ingen bra översättning till svenska) - dvs naturligt förekommande laddade joner i luften (av tex. radioaktiv sönderfall eller resultat av kosmisk strålning) mellan de högspända delarna få sådan fart av den elektrostatiska fältet att vid krock så skapas det flera laddade joner och den vägen dubblerar sig i antal i varje steg och föregår en överslag. För att den laddade jonen skall få upp rörelseenergi nog i den elektrostatiska fältet så behöver den en fri sträcka att accelerera p
•
Ljusbåge
En ljusbåge är en kontinuerlig kraftig elektrisk urladdning genom luft, där den elektriska spänningen joniserat luften (se plasma) varvid den blivit elektriskt ledande. Den flödande strömmen hettar upp luften till många tusen grader, varvid den avger ljus och ljud. Ljusbågar inträffar naturligt i stor skala i åskblixtar, men utnyttjas i mindre skala i svetsning och även för viss belysning, se båglampa. Ljusbågar utnyttjas även i så kallade ljusbågsugnar där de används för att smälta metaller. Liksom all elektricitet kan ljusbågen även orsaka strömgenomgång med åtföljande risker och skador.
Risken för ljusbågar skiljer sig mellan växelström och likström. Eftersom växelströmmen byter poler med dubbla frekvensen så skiftar polerna 100-120 gånger per sekund vilket gör att varje fas har spänning och ström lika med noll lika ofta. Därför är växelströmmen inte lika benägen att bilda en konstant ljusbåge, och som överslagsberäkning kan man säga att strömmen hoppar 1 mm per