Hur länge var sjukvården
•
Hur mår vården?
Hur mår egentligen svensk sjukvård?
För fyrtiofem år sedan, valåret 1979, uppgav 4 procent av svenska väljare att sjukvården var viktig för hur de skulle rösta. I valet 2022 var motsvarande andel 49 procent – en rejäl ökning.1
Sjukvården har blivit en viktig väljarfråga och en stor gemensam utgift. Ändå handlar debatten ofta om besparingar, personalbrist och alltför få vårdplatser. Så hur står det egentligen till med den svenska sjukvården?
För att bedöma kvalitet i olika länders sjukvårdssystem brukar forskare och experter utgå från olika dimensioner. I bilden nedan listar vi fem vanliga: medicinska utfall, ekonomiska hinder, resurseffektivitet, tillgänglighet samt patientupplevelse.
Jämfört med andra länder rankas svensk sjukvård högt när det gäller den första dimensionen – medicinska utfall. I Sverige är det relativt ovanligt att patienter dör i sjukdomar som sjukvården kan behandla och folkhälsan är god. Vi lever också relativt länge med bibehålle
•
Metod och källor
Sidan innehåller statistik från 77 olika så kallade sjukvårdsindikatorer. Det är mått som mäter olika viktiga aspekter av sjukvården och som berör stora patientgrupper.
Syftet är att med hjälp av statistiken skapa en övergripande lägesbild av svensk sjukvård och att jämföra resultaten från Sveriges 21 regioner med varandra.
Enligt SKR ska en sjukvårdsindikator vara mätbar och väl definierad och, så långt det är möjligt, stödja en värderande tolkning. Med det menas att läsaren ska veta om det är bra eller dåligt att indikatorn har ett högt eller ett lågt värde.
Det ska vara möjligt för hälso- och sjukvården att kunna påverka sitt utfall.
De 77 indikatorerna är indelade i sju olika teman. Ett belyser patienternas egen syn på vården. Fyra stycken är olika mått på vårdens kvalitet och två stycken rör personal och ekonomi.
Urvalet av de 77 sjukvårdsindikatorer är gjord av Sveriges kommuner och regioner – SKR och är hämtade från deras årliga rapport Öppna Jämförelse
•
Den socialmedicinska utvecklingen i Sverige
Förr eller senare hamnar de flesta av oss i en situation när vi behöver vård och omsorg. Vi blir sjuka, skadar oss eller blir helt enkelt gamla och sköra. Genom historien har samhället sökt olika vägar för att möta människornas behov av hjälp i utsatta situationer. Länge byggde vården på allmosor, men från 1700-talet tog stat, kommuner och landsting - i allt större utsträckning - över omsorgen om medborgarna. När privata alternativ presenterades under senare delen av 1900-talet koncentrerade de sig på den fysiska vården. Kriminalvård, och vården av psykiskt sjuka, är fortfarande en statlig eller kommunal angelägenhet.
Spåren efter vårdinsatser i förhistorisk tid är få och svårtolkade. Men vid Alvastra pålbyggnad, en kilometer nordost om klosterruinen, har människoskallar utsatta för kirurgiska ingrepp hittats. Några har daterats till stenåldern - andra härrör från järnåldern. På Helgö i Mälaren har arkeologer gjort fynd av skalpeller