Hur påverkas silt
•
Sveriges jordar
Faktablad
Vad består jordarna i Sverige av? Vad är skillnaden på jordart och jordmån? Detta faktablad dyker ner i jordens sammansättning och hur människans aktiviteter påverkar hur jorden mår.
Publicerad 30 sep, 2021 • 6 min att läsa
Sveriges jordarter
Jordarna i Sverige bildades under eller efter senaste istiden som inleddes för 115 000 år sedan. För 20 000 år sedan blev klimatet mildare och den sista isen var borta från Sveriges yta för 8 500 år sedan. Inlandsisen var tjock och tung och malde våra bergarter så pass mycket att det bildades stenar i olika storlekar. Det är dessa stenar som bygger upp våra jordar, och de kallas för markpartiklar.
Dessa förflyttades stora sträckor med de smältande ismassorna och avlagrades på olika platser i landskapet vilket gav upphov till dagens jordar. De jordar som isen lämnade efter sig brukar delas in i olika grupper beroende på hur stora partiklar de innehåller.
Grupperna kallas för jordarter. De
•
Erosion
Erosion är den nednötning och borttransport av jord och berg i landskapet som orsakas av bland annat rinnande vatten, vågor, vind och is. Det är en ständigt pågående naturlig förändringsprocess som formar vårt landskap. Men erosion kan också orsaka problem för bebyggelse och infrastruktur. Erosion kan även indirekt leda till ras och skred längs vattendrag, klintkuster och branta sluttningar.
Stranderosion
En ökad erosion längs stränderna medför större risker för skador på strandnära bebyggelse och infrastruktur, spridning av föroreningar och påverkan på områden med natur- och kulturvärden.
Som en följd av höjda havsnivåer i kombination med stormar kommer erosionen att öka längs landets kuster, framför allt längs stränder i södra Sverige som består av erosionsbenägna jordar. Omfattande stranderosion sker redan längs delar av Skånes sydkust, där strandlinjen på vissa ställen har förskjutits över 200 meter inåt land under den senaste 40-årsperioden. En allt hög
•
Skredkänslighet i olika jordarter
Nedan presenteras olika jordarter i relation till skredrisk. Mer om jordarter i allmänhet kan du läsa på sidorna om Jord under "Om geologi":
Jord
Lera och kvicklera
Lera har stor förmåga att suga upp och hålla kvar vatten. Uppsugningen sker mycket långsamt. Vattenhalten är en av de faktorer som bestämmer hur stabil lerjorden är. Ju mer vatten den innehåller, desto större är risken för att marken ska börja röra på sig. Om leran är så kallad kvicklera kan den bli helt flytande.
Kvickleror är en speciell typ av leror som framför allt finns i Västsverige. De är normalt sett relativt stabila men blir de utsatta för vibrationer eller ökad belastning, kan de bli mycket lösa. Flera stora skred i Västsverige är av kvickleretyp. SGU utvecklar nu, tillsammans med SGI och Trafikverket, en metodik för a