Hur styr media samhället
•
Så styr algoritmerna vad som visas på sociala medier
Allt fler får nyheter via sociala medier istället för tv, radio, tidningar och nyhetssajter. Men vad är det egentligen som styr vad vi får se i våra flöden?
Har du hört ordet "algoritm" någon gång?
I takt med att fler av oss använder sociala medier som Facebook, X (före detta Twitter), Instagram, Snapchat och Tiktok, har ordet algoritm kommit att bli allt mer omskrivet och diskuterat.
Men vad är egentligen en algoritm och varför behövs den?
Och framför allt: Hur påverkar algoritmer dig och mig?
Så avgör sökalgoritmer vilka sökresultat du får på Google
Du och en vän söker efter precis samma sak på nätet med samma sökfraser. Men ni får olika sökresultat. Hur är det egentligen möjligt?
En del av oss har kanske koll på att det är en algoritm som bestämmer vad som kommer upp i våra flöden i sociala medier. Kanske har du till och med irriterat dig på algoritmen för att ditt flöde end
•
Massmedier i Sverige
"Jag tror att vi lever i en tid som är ohyggligt fixerad vid person och det styrs av media utifrån dramaturgin, löpsedeln, 30-sekundersinslaget,
det tillspetsade, personkonflikten. Aldrig bakgrund, aldrig sak utan det är personen och kan man få till stånd någon slags konflikt omkring hur
någon människa ser ut, eller påstås ha sett ut, så är det så ohyggligt mycket intressantare att lyfta fram så till sist skymmer det allting annat.
Vi lever i en sådan tid. Media är snuskigt och inte minst våra kvällstidningar anför ju detta men tyvärr så sprider sig ju ringarna på vattnet.
Jag känner mig dyster när jag ser detta."
— Dåvarande statsminister Göran Persson, november 2005
Massmedier i Sverige är starka så till vida att svenska folket är bland dem som ägnar mest tid åt mediekonsumtion i världen.[källa behövs] Svenska medier regleras av tryckfrihetsförordningen (TF), som i sin första version kom 1766, och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL
•
Medias roll som mäktig påverkare och opinionsbildare tas ofta för given. Media ses som en central maktfaktor av både företrädare för media - de anser sig själva representera den ”tredje stadsmakten” vilket ofta beskrivs som en tung börda och ett stort ansvar - samt inom mediaforskningen (se t ex McQuail 1987, Pollack 2001, Ekecrantz & Olsson 1994, Hannerz (red) 1990). Men frågan är om detta är så självklart. I denna artikel ska jag diskutera media och dess roll i samhället utifrån två motsatta perspektiv, dels det ovan beskrivna där media utgör en maktfaktor samt dels ett alternativt perspektiv där media ej kan anses inneha detta inflytande. Den centrala skillnaden mellan dessa perspektiv ligger i att företrädarna för det förstnämnda utgår ifrån en objektivistisk syn på kunskap medan man i det andra utgår ifrån ett konstruktionistiskt perspektiv.
Inom det första perspektivet ses media som en mer eller mindre självständig aktör som utifrån