Hur beräknas graddagar


  • Gradminuter beräkning
  • Temperatur göteborg historik
  • Medeltemperatur sverige
  • Graddagar

    Graddagstalet beskriver behovet av uppvärmningsenergi för byggnader.

    Normalåret för graddagstalen har bytts till den klimatologiska jämförelseperioden 1991-2020 och även korrigeringskoefficienterna har räknats för att motsvara det nya normalåret. Gamla jämförelsevärden kan beställas från Klimatcentralen.

    Vad menas med graddagstalet?

    Med hjälp av graddagstalet kan man standardisera uppmätt konsumtion av uppvärmningsenergi. Härigenom kan man jämföra energikonsumtionen för en viss byggnad under olika månader och år samt jämföra den karakteristiska energikonsumtionen mellan byggnader i olika kommuner. Användningen av graddagstalet vid uppskattningen av uppvärmningsbehovet för en fastighet grundar sig på att energikonsumtionen är så gott som proportionell mot skillnaden mellan inne- och utetemperaturen.

    Graddagstalet beräknas månatligen för 16 så kallade jämförelseorter. De är Mariehamn, Vanda, Helsingfors-Kajsaniemi, Björneborg, Åbo, Tammerfors-Birkala, Lahtis, Vill

    Graddagar

    Antalet graddagar under ett år är summan av dygnsmedeltemperaturernas avvikelser från en referenstemperatur. Graddagar används bland annat till att fortlöpande skapa en rättvis bedömning av hur effektivt en byggnad värms upp av sitt värmesystem, då energiåtgången för att värma upp ett hus starkt korrelerar till utomhustemperaturen. Måttet graddagar används också i samband med växtodling, för att bedöma möjligheten att odla växter på olika platser, alltefter den temperatur som krävs för blomning, fruktsättning och så vidare.

    Graddagar används även vid energiuppföljningar mm. Vid energiberäkningar är det bekvämare att använda enheten gradtimmar som erhålls genom att multiplicerar graddagtalet med 24.

    Bestämning av antal graddagar

    [redigera | redigera wikitext]

    Flera olika graddagtal förekommer. SMHI graddagar (SS-EN ISO 15927-6:2007) används referenstemperaturen +17°C. Om medeltemperaturen ett visst dygn är exempelvis +1°C, så ger detta dygn 16 graddagar i bidra

    Gradtimmar är ett mått på den totala mängden energi som behövs för att upprätthålla en viss temperatur inomhus under en viss period. De används ofta för att beräkna den energi som krävs för att uppvärma en byggnad under en viss tidsperiod och för att jämföra energiförbrukningen mellan olika byggnader eller platser.

    Gradtimmar (degree-hours) är en enkel och användbar indikator på det totala energibehovet för uppvärmning, och de beräknas som: Gradtimmar = (Inrerumstemperatur – Referensutförande) * Timmar. Referensutförande är en normal temperatur som används som en jämförelsepunkt, ofta 18°C eller 21°C, beroende på plats och användning.

    För att använda gradtimmar måste man först avgöra den inre rumstemperaturen i byggnaden och dess referensutförande. Därefter räknar man ut skillnaden mellan de två värdena och multiplicerar det med antalet timmar som temperaturen har varit lägre än referensutförandet.

    Det är viktigt att notera att gradtimmar inte tar hänsyn till energieffektiv