Hur görs reeses träd
•
Aktiviteter
En av Sveriges bästa grenar inom skogsbruket är att ha koll på tillgångarna. Riksskogstaxeringen började redan 1923 och har därefter regelbundet kartlagt landets skogar med hjälp av provytor. Precisionen ökar ytterligare med hjälp av information från satelliter och annan data. Det var temat på konferensen "Skogens digitala verktyg" som arrangerades av FRAS (Framtidens skogsskötsel i södra Sverige). Forskningsprojektet drivs gemensamt av SLU Alnarp, Skogforsk och Linnéuniversitetet.
Liselotte Nilsson (bilden ovan), Skogsstyrelsen, konstaterade att ett övergripande mål för Sverige är att Skogsbruket ska vara bäst i världen på att utnyttja digitaliseringens möjligheter, med andra ord behålla tätpositionen som grundlades redan med riksskogstaxeringen.
Myndigheten har i uppdrag att samla in geodata om skogen och göra uppgifterna fritt tillgängliga. Det handlar om volymer, grundyta, medeldiameter, trädhöjd, markfuktighetskartor och annan information. Inte minst är den ny
•
STRAND stran4d, vard. äv. stran4, r. l. f. (Mat. 8: 18(NT 1526) osv.) ((†) m. Sahlstedt(1773), Ahlman (1872); n. HovförtärSthm 1689 A, s. 1411); best. -en (resp. -et), äv. (numera bl. ngn gg, vard. l. med vitter prägel) = (urspr. uttalat stran4) (Tersmeden Mem. 3: 19(c. 1790: på norska strand), TurÅ 1912, s. 91 (: till norra strand)); pl. stränder strän4der (HSH 31: 414(1663) osv.) ((†) strandar Forsius Min. 158(c. 1613: Siöstrandar), PH 5: 3377(1752); strander Jes. 8 (”7”): 7(Bib. 1541), Weste FörslSAOB(c. 1817)); pl. best. stränderna (Skytte Or. B 6 a(1604) osv.) ((†) strandernar HH 20: 130(c. 1565); strändren Stenhammar 48(1793), Arfwidsson Oisian 2: 57(1846)).
Ordformer
(stran(n) 1589—c. 1685. strand (-dh) 1526 osv. strandt- i ssg 1697 (: Strandt-sättes). strender, pl. 1663. strån- i ssg 1664 (: Strån-Rijdaren). strånd 1526—1586 (: stråndboder). stränder, pl. 1750 osv.)
Anm. Den gamla dativformen i sg. obest. strande (fsv.
•
Det nya genomskinliga trämaterialet består av en porös struktur av cellulosa från björk som impregneras med plast tillverkad av ett ämne från citrusskal.
Forskarna har tidigare tillverkat genomskinligt trä men då med hjälp av fossilbaserad plast.
– Det svåra i det här arbetet har varit att utveckla en plast som är både hållbar och fungerar tillsammans med trä, säger Lars Berglund, professor och avdelningschef på Institutionen för fiber- och polymerteknologi vid KTH.
Plasten behöver ha samma optiska egenskaper som cellulosan. Den ska fylla ut cellulosastrukturen och dessutom tåla orenheter och de små mängder vatten som kan finnas i träet.
– Plasten ska också kunna reagera med cellulosan, säger Lars Berglund.
För att hela systemet ska bli hållbart har inga miljöfarliga lösningsmedel använts vid tillverkningen. Forskningen som publicerats i Advanced Science, öppnar för nya produkter av trä till exempel i smarta fönster. Genom rätt tillsatser i form av nanopartikl