Hur bildas kolväten
•
Mättade och omättade kolväten
Det här är en förening som bara innehåller väte och kol - ett kolväte. Just den här föreningen heter etan. Bindningen mellan kolatomerna är en enkelbindning - varje atom delar med sig av en elektron till den andra atomen. Kolatomerna kan också dela med sig av två elektroner var, i en dubbelbindning. När det finns en dubbelbindning i ett kolväte får den ett annat efternamn - istället för etan heter den här föreningen eten.
Men det är inte bara namnet som är annorlunda. Eten har färre väteatomer. Varför det? Varje kolatom kan bilda fyra bindningar till andra atomer. I etan har varje kolatom använt en av sina bindningar i kolkedjan.
Alltså har den tre bindningsmöjligheter kvar. I etan binder varje kolatom tre väteatomer. I eten används två bindningar till den andra kolatomen. Det betyder att det bara finns plats för två väteatomer. Dubbelbindningar gör att antalet andra atomer som sitter på kolkedjan, minskar.
Hur ändras kolvätets egenskape
•
Kolväten
Kol är ett grundämne som kan bilda miljontals olika föreningar. Några av de enklaste kolföreningarna består bara av kol och väte - kolväten. De kan ha olika längd… De kan vara raka eller förgrenade… Eller sitta ihop i ringar. De ger mycket energi när de brinner, så bensin, diesel och flygbränsle består av blandningar av olika kolväten. Gasen i gasolbrännare är kolväten.
Och de flesta typerna av oljor. Grunden i alla kolföreningar är att kolatomen vill bilda fyra bindningar. Det betyder att det enklaste kolvätet är en kolatom, omgiven av fyra väteatomer. Det ämnet heter metan. Det näst enklaste kolvätet har två kolatomer.
De kan sitta ihop med en enkelbindning... En dubbelbindning... Eller en trippelbindning. För enkelhetens skull håller vi oss till enkelbindningar i den här filmen. När kolatomen har använt en av sina fyra bindningar så har den tre kvar.
Alltså finns det plats för totalt sex väteatomer i det här kolvätet - etan. Vi kan fortsätta bygga på kola
•
Grunden i organisk kemi är kolväten. De enklaste kolvätena består bara av kol och väte. De mest avancerade kan innehålla flera tusen kolatomer och även flera andra olika grundämnen.
Återigen, kolets förmåga att binda fyra andra atomer och förmågan att bilda kolkedjor som är grenade eller ogrenade samt kolringar gör att det finns nästan oändligt många sätt att bilda molekyler som innehåller kol.
Det logiska system som finns för att sortera och namnge alla dessa föreningar kallas för organisk nomenklatur.
Atomer sitter ihop med kemiska bindningar. Bindningarna får atomerna att bilda kemiska föreningar. Det finns olika typer av bindningar. Inom den organiska kemin markeras bindningarna genom ett streck mellan atomerna.
Eftersom kolatomen alltid har fyra bindningar och kan binda upp till fyra andra atomer finns det alltid fyra streck från kolatomen som visar dessa bindningar. Viktigt är att kolet alltid har fyra bindningar, aldrig fler och aldrig färre.
Alkaner
De minst