Hur fungerar ett ånglok
•
Ånglok
Ett tåg består av ett lokomotiv samt vagnar, och det är lokets uppgift att se till att hela tåget rör på sig. Lokomotivet omvandlar en typ av energi (tex. ved, kol, diesel eller el) till kinetisk energi, det vill säga rörelseenergi, som gör att både loket samt vagnarna kan förflytta sig såväl framåt som bakåt.
De första, mer primitiva loken omvandlade ånga till rörelseenergi. Dessa lok, närmare bestämt ångloken, var populära i cirka ett århundrande. Ångloket ersattes dock av dieselloket som förfogar över en kraftfull motor samt i många fall en generator som bistår med elektricitet till tågets alla vagnar. I somliga fall används dock elektriska alternerare istället för en generator.
På 2000-talet har även eltågen blivit populära. De samlar upp kinetisk energi med hjälp av ett tredje spår, eller en ellina, som återfinns strax intill den befintliga rälsen. Eltågen kan ta vara på strömmen tack vare en transformator som fördelar elektriciteten till motorn, så även vagnarna. Ele
•
MARKO KATTILAKOSKI: [Marko står framför ett gammalt svart ånglok] Den här skönheten är en bra bit över 100 år gammal. Den är byggd 1907 och är mycket modernare, effektivare än loken på 1800-talet. Det är ett så kallat snälltågslok som egentligen kommer av tyskans schnell som betyder snabbt och det är jättesnabbt. Den här loktypen har svenskt hastighetsrekord på 137 kilometer i timmen. Det är snabbt, och det skulle såklart vara jättekul att se det här ute på järnvägsspåren. [Marko går till sidan av loket] Men det går inte att köra loket, det är uppsågat och det gjorde man redan 1992 för att visa hur ett lok fungerar. [Man kan se in i lokets olika delar från sidan Marko står på] Och hur fungerar det här då? Vi behöver eld, vi beh
•
Ånglok
Ett ånglok är ett lokomotiv för järnväg eller spårväg med en ångmaskin som motor. Ångloket var den första användbara loktypen, men används inte längre kommersiellt i industriländer. I vissa utvecklingsländer finns ånglok i drift, och i många länder finns de vid museijärnvägar för passagerartrafik eller godstransport. I Storbritannien finns till exempel Flying Scotsman kvar som driftsdugligt museifordon. I Tyskland anordnas evenemanget "Plandampf" där vissa ordinarie tåg ersätts med ångloksdragna tåg.
Teknik
[redigera | redigera wikitext]Allmän uppbyggnad
[redigera | redigera wikitext]Kraftöverföring
[redigera | redigera wikitext]Cylindrar
[redigera | redigera wikitext]Ångan från pannan matas in i cylindrar där den omvandlas till en fram- och tillbakagående rörelse. Ånglok har i regel två eller fler cylindrar. Encylindriga ånglok har designats men nackdelarna med bara en cylinder var större än fördelarna. Två cylindrar var därför det vanligaste i ång