Hur många gram järn
•
Järnbrist och järnbristanemi är globala hälsoproblem
Anemi definieras som hemoglobinnivå lägre än nedre referensgränsen: för icke-gravida kvinnor 120 g/l och för män 130 g/l [1, 2]. Anemi är ett globalt problem med fler än 2 miljarder drabbade, och järnbristanemi föreligger hos cirka 50 procent [1, 3].
Huvudorsakerna till järnbristanemi är undernäring med bristande intag av järn samt blodförluster från digestionskanalen och menstruationer. Järnbrist förekommer även isolerat eller som förstadium till anemi. Det finns stora geografiska skillnader i förekomsten av järnbrist och järnbristanemi. Vid en rad sjukdomar som cancer, kronisk njursjukdom, reumatiska sjukdomar och kronisk inflammatorisk tarmsjukdom är anemi med järnbrist vanligt [4, 5], Fakta 1.
Järnomsättning vid erytrocytproduktion och nedbrytning
En vuxen person har i genomsnitt 2–6 g järn i kroppen, beroende på kroppsvikt. Av det finns 70 procent i erytrocyternas hemoglobin och 10 procent i enzymer och myo
•
Järn i maten
Järn som mineral
Järn är ett av de viktigaste mineralerna och bidrar till syretransporten i blodet och cellernas energiframställning. Överskott av järn kan dock ha negativa effekter.
Det genomsnittliga aktuella järnintaget i Nordiska länder var 9,4-10 mg för män respektive 11-13 mg för kvinnor.3
Att kvinnor generellt behöver mer av mineralen järn beror på menstruationen där blodförlusten också medför förlust av järn. För kvinnor kan ibland tillskott behövas på grund av järnbristanemi.
Relevant läsning:Kvinnor i fertil ålder behöver ofta järntillskott(Lakartidningen.se)
Bra källor till järn och hur järn upptas i kroppen
Notera att järn tas upp av kroppen i lägre grad än andra mineraler. Uppskattningar anger det kan röra sig om så lite som 11–15 % vid normal varierad kost (upptaget av hemjärn är dock högre än icke-hemjärn och påverkas dessutom mindre av vad kosten består av i övrigt).4
Bra källor till järn är kött och grönsaker som helst äts råa. Järn t
•
Järn
- För andra betydelser, se Järn (olika betydelser).
Järn | |||||||||||||||
Bitar av rent (99,7 %) elektrolytjärn samt en kub (1 cm3) av högrent (99,9999 %) järn. Emissionsspektrum | |||||||||||||||
Generella egenskaper | |||||||||||||||
Relativ atommassa | 55,845(2)[1]u | ||||||||||||||
Utseende | Glänsande metall med en gråaktig nyans | ||||||||||||||
Allotroper | Alfajärn (α) Gammajärn (γ) | ||||||||||||||
Fysikaliska egenskaper | |||||||||||||||
Densitet vid r.t. | 7,874 g/cm3 | ||||||||||||||
– flytande, vid smältpunkten | 6,98 g/cm3 | ||||||||||||||
Aggregationstillstånd | Fast | ||||||||||||||
Smältpunkt | 1 811 K (1 538 °C) | ||||||||||||||
Kokpunkt | 3 134 K (2 862 °C) | ||||||||||||||
Molvolym | 7,09 × 10−6m³/mol | ||||||||||||||
Smältvärme | 13,81 kJ/mol | ||||||||||||||
Ångbildningsvärme | 354[2]kJ/mol | ||||||||||||||
Specifik värmekapacitet | 449[3]J/(kg × K) | ||||||||||||||
Molär värmekapacitet | 25,1 J/(mol × K) | ||||||||||||||
| |||||||||||||||
Atomära egenskaper | |||||||||||||||
Atomradie | 140 (156) pm | ||||||||||||||
Kovalent radie | 125 pm | ||||||||||||||
Elektronaffinitet | 15,7 kJ/mol | ||||||||||||||
Jo
|