Hur funkar vägsalt
•
Vägsalt
Vägsalt eller tösalt är ett salt som främst används som halkbekämpningsmedel vid vinterväglag, men även för att förhindra dammutveckling på vägar.[1] Vanligen används natriumklorid (koksalt) eller kalciumklorid. Som alternativ används ibland dyrare kalciummagnesiumacetat, CMA,[2] och kaliumformiat.
Vägsaltet strös ofta ut med en saltspridare. De mindre modellerna med hjul är handdrivna och har vissa likheter med skottkärror eller handgräsklippare. Det finns även plog- och saltbilar samt större saltspridare som tillbehör till exempelvis hjullastare.
Vanligt vägsalt är bara effektivt ner till minus 6–10 °C. Är det kallare kan saltet få motsatt effekt. Vägsalt används ibland även vid kallare förhållanden, om det väntas mildare väder. Vid mycket kallt och torrt väder blir körbanan skrovlig och behovet av halkbekämpning mindre. Om det är både mycket kallt i kombination med nederbörd kan det dock bli extremt besvärligt på vägarna och i vissa fall kan då vägar be
•
Trafikverket svarar på kritiken om vägsalt
Henrik Sundquist vid Trafikverket säger att vägsalt har en verkningsgrad på temperaturer nedåt sex-åtta minusgrader. Sedan tappar det sin verkan.
– Det här måste entreprenören ha med i sin beräkning när man planerar sin åtgärd, hur ser prognosen ut temperaturmässigt i vägytan, när man eventuellt ska lägga ut salt, säger Henrik Sundquist.
Kyla gör salt olämpligt
Om prognosen pekar på kallare väder kan det vara olämpligt att salta, för att inte riskera att få en återfrysning – som kan vara förrädiskt. Det kan gälla så kallad svarthalka på höstarna, enligt Henrik Sundquist.
– Man ser inte om det är en våt vägbana eller om det är en vägbana som har en tunn ishinna på sig. Där finns en förrädisk bit. Men att använda salt gör att vi kommer åt den halkan på bättre sätt än att jobba med sand, säger han till SVT Nyheter Jämtland.
När sandar ni och när saltar ni?
– Det är temperaturerna som styr det. Ner till sex, sju, åtta minusgrader kan m
•
Trafikverket har nästan 10 000 mil statliga vägar och ungefär en fjärdedel av dem saltas eftersom ingen annan halkbekämpningsmetod fungerar. Vi saltar på högtrafikerande vägar och där det ofta är snabba temperaturväxlingar. Det finns negativa effekter av att salta som vi är medvetna om, men utan salt skulle främst den tunga trafiken stanna. Vi arbetar med att förbättra metoderna och försöker ständigt att minska saltmängden.
Halkbekämpning handlar främst om framkomlighet
Vi bekämpar halka i första hand för att inte få stopp i trafiken. Utan halkbekämpning skulle den tunga trafiken riskera att stå still, framför allt i backar, vilket påverkar hela trafiken. Det kan bli totalstopp i flera timmar, komplicerade bärgningar, plog- och saltbilar kan fastna i köer. Skolskjutsar och många andra transporter kan få sto